Björn Berg

Emil i Lönneberga hette en pojke som bodde i Lönneberga. Han hade runda, blå ögon, ett runt ansikte och ljust, ulligt hår. Alltihop såg snällt ut på något sätt, så man kunde tro att Emil var en riktig liten ängel. Men det skulle man bara inte inbilla sig. Fem år var han, vild och envis och stark som en liten oxe, och han gjorde hyss nästan varje dag.<br/><br/>Alla hans hyss får du inte höra om, men här kan du läsa om när Emil fastnade med huvudet i soppskålen och nästan inte kom loss, om när han hissade upp lilla Ida i flaggstången så att hon kunde se ända till Mariannelund, och hur han levde loppan i Hultsfred.<br/><br/>Nu kommer Astrid Lindgrens älskade klassiker om Emil i ny, fyrfärgsutgåva. Björn Bergs illustrationer är restaurerade och färglagda.<br/><br/><div><br/><br/>Läs också <em>Nya hyss av Emil i Lönneberga</em> och <em>Än lever Emil i Lönneberga</em>.</div>

Emil i Lönneberga, han som bodde på gården Katthult i Lönneberga socken i Småland, har du någonsin hört talas om honom? Jaså, inte. Men i Lönneberga fanns det inte en enda människa som inte kände till Katthultarnas hemska lilla pojke, den där Emil som bara gjorde hyss ideligen.<br/><br/>Alla Emils hyss får du inte höra om, men här kan du läsa om hur han hällde paltsmet över sin pappa och täljde sin hundrade trägubbe, om när han köpte en häst och gick på styltor, och om när han och Alfred ställde till med det stora tabberaset i Katthult.<br/><br/>Nu kommer Astrid Lindgrens älskade klassiker om Emil i ny, fyrfärgsutgåva. Björn Bergs illustrationer är restaurerade och färglagda.<br/><br/>Läs också<em> Emil i Lönneberga</em> och <em>Än lever Emil i Lönneberga</em>.

Emil var han som bodde i Katthult i Lönneberga och som gjorde hyss nästan varje dag. Efter varje nytt hyss satt han i snickarboden och täljde en liten rolig gubbe. 369 trägubbar stod det på hyllan till sist.<br/><br/>Alla hans hyss får du inte höra om, men här kan du läsa om när Emil försökte dra ut Linas tand, om när han målade Ida illande blå, när han släppte grodan i kaffekorgen, och när han gör sin modigaste bravad någonsin.<br/><br/>Nu kommer Astrid Lindgrens älskade klassiker om Emil i ny, fyrfärgsutgåva. Björn Bergs illustrationer är restaurerade och färglagda.<br/><br/>Läs också<em> Emil i Lönneberga</em> och <em>Nya hyss av Emil i Lönneberga</em>.

<em>"Hyss hittar man inte på - di bare blir."</em><br/><br/>På gården Katthult i Lönneberga bodde Emil. Han såg så snäll ut att man nästan kunde tro att han var en liten ängel. Men det skulle man inte inbilla sig. För Emil var vild och envis, och han gjorde hyss nästan varje dag. Men Emil var hygglig på det viset att han aldrig gjorde samma hyss två gånger, utan hittade på nya hyss hela tiden. Som när han hissade upp sin lillasyster Ida i flaggstången. Eller den gången när han red på Lukas rakt in i stora salen, där borgmästaren höll kalas. Och var tror ni Emil hamnade då?<br/><br/>Astrid Lindgrens berättelser om småländska Emil är älskade av generationer av läsare. Här kommer de i nya utgåvor med Björn Bergs klassiska illustrationer.

<em>"Hyss hittar man inte på - di bare blir."</em><br/><br/>På gården Katthult i Lönneberga bodde Emil. Han såg så snäll ut att man nästan kunde tro att han var en liten ängel. Men det skulle man inte inbilla sig. För Emil var vild och envis, och han gjorde hyss nästan varje dag. Som när Emil körde ner huvudet i soppskålen och fastnade! Och inte skulle de få loss Emil utan att slå sönder den vackra soppskålen. Det blev att åka till doktorn i Mariannelund ...<br/><br/>Astrid Lindgrens berättelser om småländska Emil är älskade av generationer av läsare. Här kommer de i nya utgåvor med Björn Bergs klassiska illustrationer.

På gården Katthult i Lönneberga bodde Emil och hans lillasyster Ida. Emil gjorde hyss nästan varje dag så han satt för det mesta i snickarboden, och det hade han faktiskt ingenting emot. Men lilla Ida fick aldrig sitta där. Då gjorde hon ett hyss så hemskt att till och med Emil blev ängslig. Men inte hamnade Ida i snickarboden för det. Det gjorde Emil. Så orättvist kan det vara här i världen.<br/><br/>Astrid Lindgrens berättelser om småländska Emil är älskade av generationer av läsare. Här kommer de i nya utgåvor, med Björn Bergs klassiska illustrationer.

I denna härligt vintriga bok har vi samlat tre klassiska, älskade berättelser om Emil i Lönneberga.<br/><br/><em>När Emil gjorde stora tabberaset i Katthult och fångade Kommandoran i varggropen (</em>ur <em>Nya hyss av Emil i Lönneberga):</em><br/>Emil och Alfred gräver en varggrop och Emil och Ida går till fattigstugan med en stor korg med julmat till hjonen. Men Kommandoran roffar åt sig all mat, vilket gör Emil arg, så han lockar iväg Kommandoran till Skorphult, fattighjonen får komma på kalas till Katthult, och Kommandoran ramlar ner i varggropen.<br/><br/><em>Inget knussel, sa Emil i Lönneberga:</em><br/>Det är strax efter jul och kalas i Katthult. Lärarinnan ställer till med snöbollskrig, som för Emils pappa slutar med en snöboll rakt i munnen och för Emil i snickarboden. Men lagom till middagen blir han utsläppt och sedan är det dags för alla de vuxna att leka, vilket får stora pusskalaset att bryta ut i Katthult.<br/><br/><em>När Emil gjorde en bravad så att hela Lönneberga jublade och alla hans hyss blev glömda och förlåtna (</em>ur <em>Än lever Emil i Lönneberga):</em><br/>Julen närmar sig i Katthult. Alfred skär sig i tummen och får blodförgiftning, ute snöar det och är värre väder än någonsin. Alfred mår allt sämre och måste åka till doktorn i Mariannelund, men hur ska de kunna ta sig fram i snöstormen?<br/><br/>För första gången kommer berättelserna om Emil ut i fyrfärg. Björn Bergs originalillustrationer är restaurerade och färglagda.